De obotfärdigas förhinder

FP uttrycker att de vill - för framtiden - se en tydligare nationell profil i försvarspolitiken. Och att detta kan medföra behov av ökade anslag.

De reaktioner som kommit från både oppositionens och regeringskamraterna var förutsägbara.

Ledande försvarspolitiker från S skriver på SvD Brännpunkt om splittringen i regeringen. Att FP verkar stå nära S säkerhetspolitiska analys talar man däremot tyst om.

Från försvarsministern och andra moderater uttrycks att FP beter sig illojalt och oansvarigt. Huruvida det faktiskt finns någon klokskap i synpunkterna från FP berörs däremot inte. SvD, SvD, SvD, Kent Persson.

Båda reaktionerna påminner om de obotfärdigas förhinder. "Vi har inte någon anledning att lyssna på vad FP säger. Det är bra som det är".

SvD ledarsida är dock positiv, och kommenterar utspelet under rubriken "Vägen tillbaka rätt väg".

Den svenska försvarspolitken under de senaste åren i allt högre grad präglats av en tilltagande splittring. Och möjligheten att hitta en långsiktigt hållbar försvarspolitik försvåras av att den svenska säkerhetspolitiken har haft en mycket hög förändringstakt. Från att i första hand försvara Sverige, till en försvarsmakt för internationella insatser. Och nu senast från ett värnpliktsförsvar till ett yrkesförsvar.

Vi har i dag en situation där den alliansregeringen och oppositionen inte bara är oense om vilken budgetnivå som är rätt. Det föreligger också grundläggande oenighet om de två andra grundpelarna: säkerhetspolitiken samt försvarets folkliga förankring.

En seriös försvarspolitik måste grundas på en säkerhetspolitisk bedömning. En tydlig uppfattning om t ex hotbild och omfattningen av Sveriges internationella engagemang är avgörande för hur försvarspolitiken ska utformas.

Ett försvar utan folklig förankring kommer snabbt att förlora trovärdighet. Om det inte finns en bred förankring för den förda försvarspolitiken, kommer man vid rekryteringen att finna fler och fler personer som söker till försvaret med fel drivkraft.

Att S har släppt in MP och V i diskussionerna om Sveriges säkerhets- och försvarspolitik kommer självklart leda till ännu större problem att hitta samsyn.

Det grundläggande problemet är att säkerhets- och försvarspolitiken kan inte hanteras som vilken annan politisk fråga som helst. Sveriges säkerhet och relationer till främmande makt kräver mer. Här finns en utmaning för samtliga politiska partier och i synnerhet för ansvarig minister.

PS Att den svenska modellen inte fullt ut är anpassad för internationella insatser framgår av två notiser i SvD. Den ena handlar om hur skadade soldater vid återkomsten måste hantera en stelbent byråkrati på Försäkringskassan, den andra om att svenska soldater och sjömän i internationella insatser har ungefär hälften så stor ersättning som soldater från vår nordiska grannländer.