Med god precision tydliggör John Berg att JSF blir ett mycket mer kostsamt alternativ för Norge. Han avfärdar också argumentationen om att JAS Gripen inte skulle möta de krav som Norge ställer.
I stället hävdar han att beslutet att köpa det amerikanska flygplanet JSF kan förklaras av att de krafter i Norge som inte vill ha försvarsindustriellt samarbete med Sverige, lyckades manipulera beslutsprocessen. Och han ställer också frågan varför Sveriges regering, trots att frågan berör Sveriges vitata intressen, är så passiv.
Artikeln utmynnar i krav på ett gemensamt svensk-norskt utskott ska få mandat att granska frågan om ett nytt stridsflygplan för Norge. Och att utskottets mandat skulle vara att nå enighet om stridsflygplansfrågans ekonomi och operativa realiteter.
Mot bakgrund av de krafter i Norge som uppenbarligen inte vill ha ett utökat samarbete med Sverige, framstår förslaget om gemensamt utskott som orealistiskt. Om dessa krafter, som John Berg hävdar, lyckades manipulera beslutsprocessen, är det osannolikt att de kommer acceptera en gemensam svensk-norsk granskning.
Det är heller inte självklart att det från svenskt perspektiv är av intresse att etablera ett prejudikat. Ska vi då också ha ett svensk-brittiskt utskott för att granska pågående upphandling av hjulfordon? Och kanske ett svensk-finskt utstkott för att balansera detta? Å andra sidan är hjulfordonupphandlingen en konkurrensupphandling, till skillnad från den norska stridsflygplansupphandlingen.
Vad beträffar den svenska regeringens hantering av frågan, kan man hålla med om att den inte framstår som särskilt kraftfull. Trots att det berör för Sverige vitala intressen.
Det är möjligt att man i regeringen gör bedömingen att ett mer kraftfullt agerande i säkerhets- och försvarspolitik i Sveriges närområde saknar stöd i väljarkåren. Helt säkert är att det saknar stöd i media. Media ägnar stort intresse för den svenska insatsen i Afghanistan, med de problem och glädjeämnen som där finns att rapportera. Något som dels berör många svenskar, och dels är medialt tacksamt när man hittar svagheter i hur den svenska insatsen hanteras. Svagheter som självklart bör rättas till.
Men den viktiga rapporteringen från Afghanistan kan tränga undan informationen och djupare analyser av vad som händer i Sveriges närområde. Att media agerar som de gör kan nog delvis förklaras med att det är enkelt att hitta säljande rubriker om insatsen i Afghanistan. Men det är inte lika enkelt att hitta säljande rubriker till de komplexa frågorna om vad den ryska gasledningen betyder för maktbalansen i Östersjön, eller Norges motvilja till försvarsindustriellt samarbete. Inte desto mindre är de frågorna sannolikt minst lika viktiga för Sveriges säkerhet, som utvecklingen i Afghanistan.
Wiseman kommenterar här
John Berg är född 1938, reservofficer, major i norska armén med internationell tjänst i Kongo och Libanon. Han var Aftenpostens försvarsmedarbetare 1974–79 och är Norgekorrespondent för Jane’s Defence Weekly sedan 1984. Mellan 1992 och 2000 var han redaktör för försvarstidskriften Vårt Vern, som är organ för Krigsskoleutbildade officerares förening. John Berg har skrivit flera böcker och hundratals tidningsartiklar.
2 comments:
I dagarna har Norge och Sverige beställt 24 Archer var. (ref http://www.mil.se/sv/Forband-och-formagor/Forband /Artilleriregementet-A-9/Nyheter/24-Archer-till-Artilleriregementet/) vilket visar på att Sverige och Norge samarbetar väl.
Det samarbetet ger kapital till både Volvo CE (svenskt) och BAE Bofors (brittiskt)
Att Norge väljer JSF är väl inget konstigt eftersom de är med i NATO, det som är det konstiga är väl att de ljugit om varför de valde JSF. Sen borde väl det bästa alternativet för Norge vara att köpa in både JSF och JAS och använda det för olika roller, skolflyg etc.
Intressant att en Norsk reporter från Jane’s Defence Weekly säger detta.
President Obama verkar också skära ned i antalet JSF som skall köpas in för USAs räkning, vilket väl borde innebära en större kostnad för JSF.
Örjan,
har uppfattat att det även i Archeraffären funnits inslag av mer traditionell affär av försvarsmateriel med köp och motköp. Och att den är alltför begränsad för att skapa den nödvändiga ekonomiska synergin, vilket även berörs av John Berg.
Det finns möjligen ett fundamentalt problem i att etablera ett närmare försvarsmaterielsamarbete med Norge. Nämligen att Sverige har en relativt stor försvarsindustri, men Norge synnerligen begränsad. Det medför att eventuella samarbeten kommer att gynna Sverige, men sällan Norge.
Men det kan bli intressant att se den reaktionen när kostnaden för JSF ökar, vilket verkar ofrånkomligt.
Skicka en kommentar