lördag 4 september 2010

Vad händer i skolan - egentligen?

I dagens pappersupplaga SvD är förstasidans andranyhet (övre högra hörnet) "Fler 9or får inte godkänt". I tidningen finns sedan ett helt uppslag med hur eländigt sakernas, eller snarare skolans, tillstånd är i Stockholm. Färre 9or får godkänt i kärnämnena svenska, engelska och matematik, vilket gör att de inte kan söka till gymnasieutbildning.

Men om man läser hela artikeln noggrant, kan man lista ut att det försämrade resultatet inte gäller skolorna i Stockholm, utan Stockholm stads skolor. Och läser man vidare kan man se att 20% av eleverna i Stockholm går i friskolor.

Hela artikeln, och inte minst rubriksättningen, är ett praktiskt tillämpningsexempel på något som varit känt under många år. Senast i går på radio hördes en professor från Göteborg som forskat i mediebevakning av valrörelserna påminna om detta: Journalister är mer vänster och mer gröna än valmanskåren.


PS Sedan är det kanske inte så konstigt att betygen försämras om man som skolledare har attitiyden "Resultaten är viktiga men skolan ska förmedla annat också". Det andra som den skolan förmedlar har eleven inte någon större glädje av när han eller hon ska söka till gymnasiet.
Den attityden kan bara alltför lätt bli en ursäkt för att tappa fokus på det som är skolans huvuduppgift - att förmedla kunskaper.

3 comments:

Ulf Wiger sa...

Tankar man ned excel-arket från Skolverket och plottar andelen studenter som saknar behörighet per år sedan 1998, kan man se att det har varit en stigande trend sedan dess. OpenOffice tog fram följande trendmatchning: f(x) = 0.0907 x^0.0824 (avrundat) med R2 = 0.746 (hyfsat god matchning), vilket rent visuellt tycks vara rätt ok. Det motsvarar en utplaning på senare år.

Man kan också läsa kurvan som att 2001-2003 såg lovande ut, men sedan vände utvecklingen igen, mot färre godkända. Överhuvudtaget är skillnaderna små och 2007-2009 kan tolkas som en relativt konstant nivå.

En optimistisk tolkning är att det är början på en vändning av den långsiktiga trenden. Skolverket ger själva ett antal möjliga förklaringar som SvD's artikel helt valde att strunta i, t.ex. att den ökade möjligheten att läsa upp betygen på sommarskola möjligen gör lärare mer benägna att ge IG än de var förr.

Överhuvudtaget är skillnaderna väl små, speciellt 2007-2009, för att man skall kunna bli alltför upprörd i endera riktningen.

Staffan Strömbäck sa...

Intressant. Det finns alltså ett antal förklaringar som är långt ifrån lika enkla som den vinklade SvD-artikeln.

Tack Ulf.

MRHama sa...

De såliga skolorna skulel ersättas av bra och dåliga lärare skulel ersättas om vi hade en fullprivatiserat skolsystem. NU kommer politikerna aldrig att släppa makten, för hur skulle det se ut om föräldrarna frivilligt betalade för sina barn och företag investerade i sina framtida arbetare?

Nej, nu ska alla olika personer stöpas i en identisk form i 1+9 år och efter det måste man skaffa sig högskolekompens fastän det är orimligt att anta att en snickare helt plötsligt skulle kunna konkurrera om platserna på högskolan och än mindre vilja in på högskolan. Självklart vet varken ungdomar eller föräldrar sitt eget bästa, utan det är bättre om det beslutas centralt av en handfull "proffstyckare". Saknas det täckning så är det bara att skuldsätta oss meborgare och våra barn för att finansiera politikernas tillkortakommanden.