Lärdomar av finanskrisen

Den bild som media ger av finanskrisens orsaker, stämmer dåligt överens med den analys som Johan Munkhammar och Nina Sanandanji publicerat. Rapporten är knappa tjugo sidor, relativt lättillgänglig och visar konkret hur lagstiftning och politiska initiativ drivit fram ett risktagande, som knappast skulle ha skett om marknadskrafterna hade fått agera fritt. 

I rapportens slutsats står bland annat: " En central slutsats är att vi bör ha en friare kapitalism, med mindre inblandning av staten. Den globala kris vi nu har är en följd av statliga ingrepp och mycket reglerade marknader." 

Om den slutsatsen är korrekt, är det möjligt att en del av de åtgärder som nu genomförs kommer att vara Döbelnsmedicin: Den hjälper för stunden men gör morgondagnen sjufalt värre. 

Det finns också en risk för att vänsterns ideer om planekonomi och isolationism kommer att gillas av väljarkåren. Om de ideerna får genomslag i västvärlden, står vi sannolikt inför en mycket långdragen recession, som i värsta fall kan utvecklas till depression med allt vad det innebär av konfliker och mänskligt lidande.