Dags för om-tänk

Regeringen beslutade den 7 november om de planeringsanvisningar som gav försvarsmakten i uppdrag att ta fram underlag till inriktningspropositionen. Svar kommer från försvarsmakten den 30 januari. (Det kan nämnas att vid tidigare försvarsbeslut har försvarsmakten som regel haft betydligt längre tid på sig, ofta upp till ett år, att ta fram det underlag som sedan har omsatts till försvarsbeslut.) 

Folkpartiledarens utspel i Sälen om en ökad satsning på försvaret stökar säkert till processen. Och det kanske görs med en partitaktisk baktanke. 

Men, nu har ju Ryssland under julhelgen återigen visat att de är beredda att visa musklern genom att strypa gasen genom Ukraina. Det kanske finns anledning att ta en funderare till efter den erfarenheten. 

I augusti, bara någon månad efter det att försvarsberedningen lämnat sin rapport, invaderade Ryssland Georgien. Konsekvensen av invasionen, blev att den inriktningspropositionen försenades. Den var planerad att läggas i slutet av 2008, men planen ändrades då så att den nu planeras att läggas i mars 2009. 

Så länge det inte ligger fara i dröjsmål, borde det vara viktigare att innehållet blir bra, snarare än hålla en viss tidpunkt för beslut i riksdagen. 

Bara det faktum att två händelser på mindre än ett halvt år, har i ena fallet fått regeringen att i enighet ändra förutsättningarna för inriktningspropositionen, och i andra fallet fått Jan Björklund att ifrågasätta underlaget borde stämma till eftertanke. 

Finns det verkligen en bra grund för att gå till beslut i vår? Är den säkerhetspolitiska analysen tillräcklig? Har hoten mot Sveriges nationella intressen fått en tillräckligt allsidig och djup analys? 

Man kan se Jan Björklunds utspel som en käpp i hulet. Men man kan se Jan Björklunds utspel som ett skäl till att ta ett steg tillbaka, fundera en gång till och därefter komma fram till något annat än försvarsberedningen gjorde i juni. 

Dags för om-tänk. 

SvD, SvD, SvD, SvD, SvD