Enligt Svenska Ishockeyförbundets verksamhetsberättelse 2007/2008, sid 21, består lagledningen för landslaget Tre Kronor inte av 20, men av 19 (nitton) personer(!). Tränare, ledare, manager, scoutingcoacher och allt vad det kan vara. Och då är inte någon personal med administrativa uppgifter inräknade. Även det lokala ishockeylaget Skå IK, som spelar i division 1D, har 8 (åtta) personer i ledningen för laget.
De svenska förband som ska försvara Sverige och som skickas på insatser runt om i världen ska vara på internationell elitnivå. Inte spela i lägre divisioner.
Ett mer allvarligt perspektiv på detta, är varför borgerliga försvarspolitiker utvecklar sådan energi att ifrågasätta och kritisera försvarets verksamhet och ledning? Regeringen och riksdagens alliansledamöter har under 2008 ägnat tid och kraft åt mediala utspel, liknande detta senaste, eller arbete i den så kallande genomförandegruppen. Detta har jag kommenterat här och här.
Tänk om samma energi kunde riktas mot en seriös säkerhetspolitisk diskussion. En diskussion där Sveriges nationella intressen tydliggörs, hur dessa intressen ska tillvaratas, var dessa är hotade, vilka handlingsalternativ som finns avseende försvarets organisation och materiel samt vilka länder och organisationer som Sverige bör samarbeta med.
Det skulle ge förutsättningar för en väl grundad säkerhets- och försvarspolitik.
PS Fram till försvarsbeslutet 2000, och delvis ända till 2004, var försvarets ledningsorganisation distribuerad över landet. Det fanns militärdistrikt, marinkommandon, flygkommandon, försvarsgrensstaber m m. Vilket antal officerare som tjänstgjorde vid dessa är okänt, men torde sammantaget vara fyrsiffrigt.
Högkvarteret 2009 har att hantera ett antal av de uppgifter som de 2000 respektive 2004 nedlagda staberna hade. Vilket högkvartertet alltså gör med samma personalstyrka som man hade 2003.
0 comments:
Skicka en kommentar