Detta har också tydliggjorts i Rådgivningsrapport från Öhrlings, som också innehåller konkreta förslag till åtgärder.
Utöver rådgivningsrapporten, finns också en rapport från Arbetsmiljöverkets inspektion av socialkontoret som genomfördes under våren, där man bland annat framförde synpunkter på en alltför hög arbetsbelastning inom delar av socialkontoret.
När nämnden vid kvällens sammanträde tog del av förslag till åtgärder, trodde jag att detta skulle vara enkelt att uppnå en politisk enighet kring behovet av åtgärder.
Men så blev det inte.
Ö-partiet yrkade avslag på både resursförstärkningar på handläggare, konsultstöd för att genomföra kartläggning av arbetsprocesser samt en uppföljade extern revision av socialkontoret under 2009.
Det parti som hårdast kritiserat socialnämnden för brister i handläggningen, motsätter sig nu alltså huvuddelen av de åtgärder som ska rätta till bristerna. Den enda logik jag kan se i detta, är att ö-partiet inte vill se någon förbättring, utan att det fortsatt ska finnas brister inom socialkontoret.
Det här är oppositionspolitik när den är som sämst.