Kan bara hålla med Mary att det börjar röra sig i moderaternas internetpolitik.
onsdag 16 juni 2010
Två fall framåt
Carl Bildt skriver på Newsmill om att Friheten och integriteten på nätet måste stärkas. Mary X puffar både för den, och Henrik von Sydows debattartikel om "Fildelningen har gjort Sverige till ett föregångsland".
söndag 6 juni 2010
Ingen nyhet för SvD?
Nationaldagen har firats runt om i landet. Det finns olika syn på varför nationaldagen ska firas: Gustav Vasas utsågs till kung 6 juni 1523, både 1809 och 1974 års regeringsform utfärdades det datumet.
Oavsett varför man firar dagen, är nog de flesta ense om att 6 juni alltmer har blivit en hela Sveriges dag. I Ekerö kommun firas det i Drottningholmsparken. I många städer och kommuner tar man tillfället att välkomna de nya medborgarna. Kungen håller tal på Solliden och brukar dela ut flaggor till föreningar och organisationer. Människor samlas, det hålls tal och spelas musik och är allmänt festligt. Som det ska vara när man firar något.
DN skriver om firandet på Solliden i sin webupplaga. En bild av kronprinsessan med fästman, en beskrivning av vad som tilldrog sig på Skansen och citat från både kungens och statsministerns tal. Som läsare förstår man att dagen är extraordinär, något som inte inträffar varje dag.
I SvD letar man förgäves efter något redaktionellt material som handlar om firandet. En artikel, troligen från gårdagen, handlar om att polisen inte tror att det ska bli våldsamheter. Det enda redaktionella material som kommer i närheten av nationaldagsfirande är två bilder på solande människor i en park, så där i största allmänhet. Inte en stavelse om det firande som tusentals svenskar, både nya och gamla, såväl stats- och regeringschef, ägnar sig åt.
Att en del journalister har beröringsångest i det mesta som avser kungahuset är välkänt. Men SvD kunde väl ha letat upp något av alla de kommunala nationaldagsfiranden, där man välkomnar nya medborgare. För det kan väl inte vara så att SvD drabbats av beröringsångest till nationaldagsfirandet?
lördag 5 juni 2010
Osmakligheter, övertramp och tack till Carl Bildt
Efter de tragiska dödskjutningarna utanför Gaza, verkar det som om en del fördämningar har brustit. Osmakligheter och övertramp radas upp, ett efter ett.
På ena sidan pågår ett mästerskap i anti-semitism. Där har Veronica Palm, riksdagsledamot för S och ordförande för socialdemokraterna i Stockholm, gjort en insats genom att ha den dåliga smaken att i ett blogginlägg citera sångtexten
Så när bomberna faller över Palestinas barn,
i tältlägren i södra Libanon,
då står jag mitt i kyrkan och frågar hycklarna
vem Dom Utvalda skall bränna nästa gång.
i tältlägren i södra Libanon,
då står jag mitt i kyrkan och frågar hycklarna
vem Dom Utvalda skall bränna nästa gång.
Med orden De Utvalda avses judarna. Som om alla judar vore kollektivt ansvariga för den israeliska regeringens handlingar. (Tänk om någon efter en självmordsattack i Irak skulle få för sig att fråga "Vem ska Muslimerna bomba nästa gång"?) Veronika Palms blogginlägg liknar anti-semitism.
På den andra sidan är det värsta jag kan hitta ett klipp på Youtube, "We con the World".
De som producerat klippet anser uppenbarligen att konvojen är en del i en konspiration, med avsikt att lura oss andra. Initiativet till konvojen togs för att skapa en situation där människor skulle dö, bli martyrer, och för att lura (väst?)världen. Det sätt filmen framställer "palestinier" och "araber" på, framstår minst sagt som obehagligt. Det liknar rasism.
Både Veronica Palm och Youtube-klippet har trampat över gränsen, var för sig på sitt sätt.
Liksom Tokmoderaten tacksam för att vi har en regering med en utrikesminister som har ett mycket bättre omdöme, och vars blogg jag rekommenderar för sansade kommentarer om den tragiska händelsen.
Det svänger snabbt när kärnväljarna sviker S
Opinionsmätningarna under veckan är positiva för alliansen. Enligt SvD ligger M för en bra bit över 30% i Demoskops senaste mätning, och alliansen leder med över 6% jämfört med de rödgröna.
Både Sanna Rayman, SvD, och DN:s huvudledare gör analyser av läget och kommer fram till att det uppenbarligen inte finns något större väljarstöd för oppositionens skuggbudget.
En annan vinkling görs av Göran Skytte, SvD, under rubriken "Lägga landet i Ohlys händer". Ju närmare valdagen vi kommer måste varje rödgrön väljare ställa sig frågan "Vill jag att Ohly ska få ansvaret för skola? Vill jag att Ohly ska få ansvaret för näringslivsfrågor? etc" Och kanske kommer allt fler, även trogna socialdemokratiska sympatisörer, att komma fram till att de inte vill rösta fram en regering med Ohly eller vänsterpartister på ministerposter.
Ett intressant perspektiv ger bloggaren KAS (tack Göran P) som under många år argumenterat för en socialdemokratisk politik. I sitt senaste bogginlägg skriver KAS under rubriken "Alliansen är som en vinstlott varje år". Han beskriver tydligt hur mycket bättre han, som sjukpensionär, och hans familj fått det under alliansregeringen. Ökad levnadsstandard med 40.000 kronor netto per år. Och låter meddela att det inte längre är självklart för honom att rösta på S: "För en månad sedan trodde jag på att Mona Sahlin skulle bli vår första kvinnliga statsminister, nu tror jag mer på att jag kommer att lägga min röst på Reinfeldt i valet."
Det ska bli intressant att se vad tidningarna gör av KAS blogginlägg. De tidningar som lyfter fram, ibland på mycket lösa grunder, människor som drabbats av alliansens politik. Kommer någon tidning att kontakta KAS för ett "hemma hos"-reportage? Och målande beskriva hur nöjd han är med den förda politiken? Så nöjda att han funderar på att rösta M i stället för S.
Avslutningsvis brasklappen: Det flera månader kvar till valet. Rubriken på Sanna Raymans ledare är "Ännu är ingen rökt". Ännu kan mycket hända. Ibland svänger det - snabbt.
Uppdatering: Mary X skriver om "De som får 40.000 tusen mer i plånboken - per år".
tisdag 1 juni 2010
Ett steg bakåt
Den Hamasvänliga (?) Ship to Gaza-rörelsen har med sin aktion provocerat Israel till en orimlig motreaktion. Flera människoliv har gått till spillo. De enda som kan glädjas är möjligen Hamas, och andra extremister.
Ett sorgligt steg bakåt i fredsprocessen Mellanöstern.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)