Ryssland på fel väg

Utvecklingen i Ryssland fortsätter att gå åt fel håll, både vad gäller demokratisk utveckling och satsningen på ryska krigsmakten.

Under söndagen har flera hundra demonstranter gripits i centrala Moskva. Om rapporterna är korrekta, greps de utan annan anledning än att de inte tycker om Putins politik.

SvD, DN

Ryssland meddelade i veckan att de provflugit Sukhoi T-50, det första ryska stealthplanet. Med den beslutade ökningen av försvarsbudgeten om 15% per år fram till 2015, finns det resurser att utveckla mycket avancerade vapenplattformar.

BBC

Utvecklingen i Ryssland fortsätter att gå mot minskad demokrati och större krigsmakt. Det är oroande för ett litet grannland.

Media, poliser och sexbrott

Efter häktningen av en f d polischef har delar av media visat sig från sin sämsta sida genom att välvilligt delta den allmänna smutskastningen som utbrutit bland f d kollegor och elever på polishögskolan. Trots att dom ännu inte fallit.

De uppgifter som publicerats om polischefens påstått inkompetenta ledning och öknamnet Kapten Klänning som han fick för sitt engagemang för jämställdhet kommer göra det omöjligt för polischefen - vid ett eventuellt frikännande - att återkomma till ett normalt liv.

Media har agerat, dom har fallit.

Paul Lindquist har också reagerat.

En riktig god morgon med SvD

Läser SvD ledarsida.

Till vänster - inte politiskt men väl layoutmässigt - skriver Göran Skytte om "Svenska Finland - ett ljusbad för själen". Göran Skytte är medveten om att den erfarenhet han skriver om inte kan generaliseras till hela svensktalande Finland.

Men han lyckas, på ett mycket fint och lågmält sätt, fånga sambandet mellan å ena sidan uppträdande och vårdat språk, och å andra sidan respekt för och dialog med andra människor. Hela texten andas en god konservativ anda om betydelsen av respekt, uppförande, uttryckssätt och vilja att förstå. Gamla hederliga borgerliga värderingar som alltför ofta nedvärderas. Och som nog ofta har sin grund i en god uppfostran.

Huvudledarens rubrik är "Ha mer frihet i tanken" och berör oss som kör bil. Med citat från så disparata personer som PJ O'Rourke och Göran Persson vill ledarskribenten lyfta fram bilen som frihetssymbol. Ett perspektiv som alltför sällan kommer fram. Dubbdäckspartiklar, koldioxidutsläpp, olycksstatistik eller beskattningsobjekt är ofta de allt överskuggande tema som lyfts fram när bilen som företeelse diskuteras.

Per Gudmundsson vill nyansera detta och även se bilen som en frihetssymbol, och faktisk möjlighet för många människor att vidga sina vyer och få nya erfarenheter.

Slutligen, från gårdagens SvD Brännpunkt, skriver KDUs ordförande Charlie Reimers att "KD måste forma en borgerlig jämställdhetspolitik". Bland annat skriver han att Nya Moderaterna har accepterat det feministiska problemformuleringsprivilegiet, och att det politiska priset för detta är en reträtt från valfrihet inom barnomsorg och föräldraförsäkring. Det är svårt att säga något däremot.

Om Charlie Reimers får genomslag inom KD återstår att se. Men om de lyckas, finns det möjligheter för KD att locka allmänborgerliga väljare. Rätten att fatta beslut om den egna familjen vid det egna köksbordet framstår fortfarande för många som självklart viktigare än att uppfylla statistiska kvoteringsmål.

En bra morgon med SvD

Det kommer mera

Synovates opinionsundersökning som publiceras idag visar på att avståndet mellan blocken bara är 2,9 procent.

Det här är, för oss som sympatiserar med alliansen, en mycket positiv nyhet. Om trenden står sig, finns det goda förutsättningar för ett fortsatt regeringsinnehav.

Kommande opinionsundersökningar blir intressanta. Med förhoppning om ännu fler allianssympatisörer.

SvD, DN, Aftonbladet

En kväll med Afghanistan

Tillbringade kvällen med att lyssna på en svensk officer som varit rådgivare till afghanska armen. Det var många intressanta inblickar i både praktiska problem och kulturella skillnader som skulle övervinnas.

Slutsatsen av kvällen är att Afghanistan knappas skulle hålla ihop som stat om de utländska styrkorna drog sig ur idag. Å andra sidan är det långt ifrån säkert att utvecklingen kommer att landa i en stabil och rättssäker statsbildning, även om de stannar kvar i tio år.

Det är en stor uppgift och utmaning som länderna i ISAF åtagit sig.

"Pekafinger"-taktiken håller inte

SvD rapporterar att den senaste SIFO-mätningen ger över tio procent försprång för de röd-gröna.

På ledarsidan skriver SvD om den politiska hotbild som ett maktskifte skulle medföra, med de risker ett ökat inflytande för V och MP skulle föra med sig. Höjda skatter, sämre (obefintlig?) energipolitik, försämringar för företagande, stopp för utveckling av kunskapsskolan m m.

Allt detta är säkert sant, och något som många med borgerlig grundsyn kan hålla med om. Men det räcker inte för att vända opinionsvinden, mobilisera valarbetarna, få genomslag i media och till slut vinna valet. För detta krävs ett mycket tydligare, med självsäkert och tryggare ledarskap.

Ett framgångsrikt exempel på detta är skolpolitiken. Där har alliansregeringen inte tvekat, men genomfört förändringar som för väljarna signalerar att "Vi vet var vi vill": Tydlighet i uppföljning av kunskaper, ökade befogenheter för lärare att hålla ordning, förbättrade förutsättningar för praktiskt (i motsats till teoretiskt) begåvade elever samt avskaffande av könskvotering till högre utbildning.

Ett annat exempel är jobbskatteavdraget. Det har gett många familjer rejält utökade resurser. (Att man sedan inte lyckats med kommunikationen är en annan sida, men det bör väl gå att rätta till. Det är mer än ett halvår kvar till valdagen.)

Båda dessa förändringar är enkla och tydliga, utgående från en människosyn som vill ge individen så stora möjligheter som möjligt. Utan pekpinnar eller politiska styrningar, men med respekt för den enskilda människans livsval.

I motsats till detta står till exempel hanteringen av företagarpolitik, familjepolitik och försvarsfrågan. Inom samtliga dessa områden har genomförts förändringar som, av borgerliga väljare, säkert uppfattats som välkomna förbättringar. Men samtidigt har regeringen antingen tvekat eller, i vissa fall, beslutat om förändringar som inte med bästa vilja i världen kan anses ha brett stöd hos alliansväljare. Några av de negativa exemplen är:

Företagarpolitiken har kännetecknats av "två steg framåt, ett tillbaka". Det senaste exemplet är införandet av godkända kassaregister, som medför orimliga kostnader för småföretagare som ha en liten kontanthantering. Senfärdigheten med att avsksaffa revisionsplikten för småföretagare är ett annat exempel. Och nu senast M utspel om kvotering av bolagsstyrelser.

Inom familjepolitiken har vårdvalet införts, fast bara i de kommuner som vill det. Med ojämna mellanrum kommer kravet på kvoterad föräldraförsäkring upp.

Försvars- och säkerhetspolitiken har under de senaste året kännetecknats av en brist på sammanhållen grundsyn. Sverige utfärdar en solidaritetsdeklaration, men det finns mycket få svar på frågaorna "I vilken situation?" eller "På vilket sätt?" Sverige avser leva upp till deklarationen. Som svar på Rysslands ökade aggressivitet mot f d Sovjetrepubliker, till exempel Georgien, ställer Sverige ett dussintal stridsvagnar i förråd på Gotland.

Sammantaget ger detta bilden av en allians som inom några, för borgerliga väljare, centrala områden inte riktigt vet vad man vill. Då duger det inte med att peka finger på Mona, Peter, Maria och Lars och säga att "Men om de rödgröna tar över blir det ännu sämre för företagare, familjer och försvar".

Alliansens väljare vill veta vad alliansen vill, inte att de rödgröna är sämre. Alliansen behöver en tydlig, genomarbetad och ideologiskt förankrad plattform att gå till val på. Då finns det en möjlighet att vända opinionsvinden, mobilisera sympatisörerna och faktiskt vinna valet.'

Uppdatering: Göran Pettersson skriver apropå opinionsundersökningarna att "Statsministerkandidaten avgör valet". Det har säkert sin betydelse. Men alliansen behöver ha en tydlig politik, också.

Flera mot kvotering

Per Schlingman lanserade i dag som en moderat ide att införa kvotering i bolagsstyrelser. Det kanske framstår som modernt och kan möjligen ses som ett försök att dra nya väljargrupper till partiet.

Christer Wennerholm, Bjarne Grankvist och Mary X är dock på sina respektive bloggar tydliga med att partisekreterarens kvoteringsinitiativ inte har någon bredare förankring i partiet. Det borde Per Schlingman kunnat räkna ut på förhand.

Uppdatering: Kritik även från Paul Lindquist, Isabella Jernbeck, Pia Kinhult samt sju framträdande moderata politiker på SvD Brännpunkt.

Ekerö äldreomsorg - bra, bättre, bäst?

I kväll hade socialnämndens arbetsutskott årets första sammanträde. Vi fick bland annat information om socialstyrelsens nationella utvärdering av äldreomsorgen, både för hemtjänst och för särskilt boende. Utvärderingen görs dels som en brukarundersökning där boende och hemtjänsttagare svarat på frågor, dels genom att socialstyrelsen samlat in information från kommunerna.

Det är mycket glädjande att Ekerö är en av länets bästa kommuner, både vad gäller hemtjänst och särskilt boende. Och det gäller både för brukarundersökningen och för den undersökning där socialstyrelsen samlat information från kommunerna.

Det finns alltid något som går att förbättra. Men att få ett kvitto på att de gamla i Ekerö kommun kan känna sig trygga i vår äldreomsorg känns riktigt bra. Det är också ett erkännande av insatserna från personalen, både inom Ekerö kommun och hos Förenade Care som har ansvaret för Kullens äldreboende.

Ibland är det riktigt roligt att vara ordförande i socialnämnden!

Kan vi få lite framkomlighet, tack?

Året har börjat med mer snö än det brukar vara. Inte några enorma mängder, men något mer är vanligt. Snöröjningen på Ekerö fungerar för det mesta bra, men trots det har trafikproblemen på Ekerövägen varit mycket stora. Det har inträffat vid mer än ett tillfälle tagit över en timme att ta sig från Brommplan till Tappström, en sträcka på drygt en mil.

Det borde vara en självklarhet att dra igång bygget av den fjärde filen, så snart som det bara är möjligt. Men i länsstyrelsens infrastrukturplan ligger utbyggnaden inplanerad först 2017, något som jag skrivit om här.

Det är dags att börja bygget. Nu.

Nya tag

Nytt år med både nya och gamla frågor.

Just nu pågår Folk och Försvars årliga konferens i Sälen. Lagom till konferensen har FP presenterat sitt försvarspolitiska program inför valrörelsen på SvD Brännpunkt. Rubriken är "Försvaret av Sverige måste stärkas". Claes Arvidsson, ledarskribent på SvD, kommenterar under rubriken "Folk vill att Sverige ska kunna försvaras" med att "långt-bort-i-stan-doktrinen har nått vägs ände". En åsikt som är lätt att dela.

MSB redovisade några dagar senare den årliga undersökningen om svenska folkets inställning till samhällsskydd och försvar. Där framgår bland annat att 32 procent av svenska folket vill öka utgifterna till försvaret. Så starkt stöd för ökade försvarsutgifter har tidigare bara överträffats 2008, direkt efter Rysslands invasion av Georgien, samt 2001, efter 11 september.

Det finns ett starkt stöd hos svenska folket för ett ökade resurser till försvaret. Och förväntan hos medborgarna är säkert att dessa ökade resurser ska ge ett starkare försvar, inte av "långtbortistan" utan ett starkare försvar av Sverige.