fredag 26 mars 2010

Rätt att sätta gränser

Ett helt samhälle verkar - om man får tro rapporteringen i media - att ha drabbats av kollektiv moralisk förlamning. I stället för att vara tydliga i reaktionerna mot en ung person som fällts för våldtäkt, verkar man allmänt i Bjästa ha intagit attityden "Vad synd det är om honom".

Efter Uppdrag granskning har dock reaktionerna i övriga Sverige inte låtit vänta på sig. SVT play krashade. Twittrandet om programmet slog rekord. I bloggosfären är reaktionerna - för en gångs skull - helt eniga:
- Förövaren ska inte komma undan med att bara avtjäna det utdömda straffet.
- Reaktionen från övriga samhället måste också vara avståndstagande.
- Våldtäktsoffret ska få ett aktivt stöd.
etc

De här reaktionerna är ju i grunden helt sunda. Gränserna för vad som är rätt och fel blir tydligare när det inte bara är ett formellt beslut i domstol, utan även ett avståndstagande från ett felaktigt beteende.

Budskapet till personer som går utanför de normer som gäller i samhället ska vara: Du beter dig fel. Ändra ditt beteende och gör i stället rätt.

Att sätta gränser är att bry sig om. Och att bry sig om är rätt.

DN tydliggör det i en artikel med en psykolog här. Något förenklat resonerar psykologen om att bristen på negativ reaktion från omgivningen, gav den unge våldtäktsmannen stöd i att hans felaktiga beteende var accepterat. Vilket kan ha lett till att han upprepade sitt beteende, och våldtog en annan ung kvinna.

DN debatt skriver två ledande företrädare för RFSU om vikten av att ungdomar får lära sig att både sätta gränser och respektera de gränser som andra sätter.

Tänk om liknande tydliga reaktioner kommit vid andra tillfällen: då den unge mannen döms för misshandel efter en kväll på stan. Eller narkomanen som dömts för inbrott och rån för att finansiera sitt missbruk.

Exemplen går att mångfaldiga då mediasverige banaliserat och osynliggör offret, och i stället gör förövaren till ett offer.

Eller om liknande reaktioner kommit när kunderna till en körsnär blivit trakasserade av djurrättsaktivister. Eller när aktivister i Reclaim the city krossat fönster.

Då har ofta media legitimerat brotten med ett grumligt resonemang om "De har ju kanske, trots allt, ett gott syfte". Vilket polisen lärt sig, och därför alltför sällan varken utreder eller ingriper mot dessa typer av brott.

DN, DN, DN, DN, DN, DN, DN, DN, DN, DN, DN, SvD, SvD, SvD, SvD, SvD, SvD

Uppdatering: Efter att under helgen ha läst mer samt sett reprisen av Debatt på SvT går det att se nyanser som inte framgick i medias första rapportering. Det verkar t ex inte som om hela samhället "drabbats av kollektiv moralisk förlamning".

I Debatt framgick bland annat att både skolan och de sociala myndigheterna vidtagit åtgärder. Det ska bli intressant att se vad skolverket och andra tillsynsmyndigheter kommer fram till vid den fortsatta granskningen.

Ett annat perspektiv på händelsen är att både Fredrik Reinfeldt och Jan Björklund har lyft fram de vuxnas och inte minst föräldrarnas ansvar. Det gör de rätt i. Oavsett om skola, kyrka och sociala myndigheter gör helt rätt, behövs medmänniskor med integritet som agerar utifrån en sund värdegrund. Om inte några vågar kliva fram och ta den rollen står ett samhälle sig slätt när den här typen av händelser inträffar.

0 comments: