KD sätter gränser för politiken

På SvD Brännpunkt biter KD-politikern Magnus Jacobsson från Uddevalla ifrån. Klart och tydligt redogörs för att Nyamko Sabunis krav på formell utbildning för dagbarnvårdare kommer att ge föräldrarna mindre att säga till om, och politikerna och tjänstemännen mer.

Det var väl inte därför som väljarna röstade fram en alliansregering?

Makt utan ansvar, del III

I veckan är kungen på löpet med anledning av en bokutgivning.

Kvällstidningarna citerar med förtjusning bokens möjligen sanna men rätt ointressanta påståenden, som att kungen som aspirant på Älvsnabben hade svårt att stå stilla vid en uppställning, och mera löst underbyggda, som fester med strippor och snedsteg i äktenskapet.

Än en gång kan media skriva i stort sett vad som helst, utan att behöva på något sätt stå till svars. På liknande sätt som Sofia Arkelsten och Mona Sahlin finns det i stort sett inga som helst möjligheter för kungen och hovet att skydda sig.

En eventuell förtalsrättegång skulle bara ge media ännu mera snaskiga detaljer att dra på löpen, vecka efter vecka.

Förtal är det om man uttalar något som är ägnat att ge en person dåligt rykte, oavsett om det man säger är sant eller inte. Åtminstone för vanliga svenska medborgare. Men när det gäller politiker, näringslivschefer eller medlemmar av kungahuset kan media påstå att det finns ett allmänintresse. Vilket självklart är nonsens. Det handlar bara om osund nyfikenhet.

Media - makt utan ansvar...

SvD, DN

Yrkesförbud för dagmammor - en möjlighet för KD

Nu ska Nyamko Sabuni rätta till ett samhällsproblem - dagmammor utan utbildning får yrkesförbud.

Kanske man kan tycka att föräldrar själva kunde få avgöra om grannen klarar av att ta hand om deras barn, utan att politikerna lägger sig i. Den modellen har fungerat rätt hyfsat i rätt så många decennier.

Men detta ger å andra sidan en möjlighet för KD - väktaren av politikens gränser. Kom igen, Göran, och gör en insats för verklighetens folk.

SvD

Dagens lågoddsare, med glädjande åklagarkompetens

Åklagaren har lagt ned utredningen om Sofia Arkelstens resa.

För en som inte är utbildad i juridik framstår det som självklart att detta var det förväntade resultatet. Liksom de tidigare tre (fyra?) utredningarna av riksdagsledamöter som åkt på samma resa.

Det som möjligen är något oväntat är att åklagaren, till skillnad från den numera pensionerade Christer van der Kwast, väljer att inte göra en stor medial affär av det hela. "Det var inget svårt beslut" säger åklagare Gunnar Stetler vid riksenheten mot korruption som kommentar till beslutet.

Heder åt en åklagare som väljer att arbeta med fall med tydlig brottsmisstanke, heller än att driva utredningar mot kända personer till rättegång som med stor sannolikhet skulle förloras.

SvD, DN

Fia och Expressen

Det är bara att hålla med (nästan) alla allianspolitiker som uttalat sig: Sofia Arkelsten har inte gjort bort sig.

Det har däremot media som lever i en värld med all makt, men utan ansvar för hur den makten används. Expressen gått över gränsen med sitt paparazzifoto av, som det verkar, en gråtande Sofia.

Yttrandefrihet måste värnas. Men vi som konsumerar tidningar kan påverka genom att sluta köpa de som går över gränsen.

Köp inte Expressen.

Denna dagen, ett liv..

Har svårt att släppa tankarna kring gårdagens nyhet att ännu en svensk soldat har förlorat livet i Afghanistan. I den förenklade världen som mediarapporteringen rör sig inom, blir det ofta nyanslöst. På gränsen till osmakligt är de snabbsvarsundersökningar som en del tidningar nu tar tillfället att publicera: Ska Sverige dra sig ur: JA - NEJ

En seriös utrikes- och försvarspolitik måste vara mycket mer genomtänkt. De medel - diplomatiska, ekonomiska, militära eller andra - som Sverige använder för att nå våra säkerhetspolitiska målsättningar kan diskuteras. Och behöver diskuteras i mycket högre utsträckning än vad som har gjorts.

Ett snabbt tillbakadragande av ISAF i dag skulle knappast bidra till stabilitet, upprättande av respekt för mänskliga rättigheter eller reducera drogproduktionen i Afghanistan. Å andra sidan är det nog tydligt för de flesta att Afghanistan inte kommer att omvandlas till en mönsterdemokrati i ett marknadsekonomiskt rättssamhälle med full respekt för mänskliga rättigheter.

Vad som kan göras inom den verklighet som existerar i Afghanistan är osäkert. I den internationella politiska processen, där Sverige deltar, finns ett arbete kvar att göra: att konkretisera realistiska mål som ligger i linje med resultaten från Kabulmötet tidigare i år. Om koalitionen bakom ISAF - med stöd från andra länder - lyckas med det, så har soldaterna som offrat sina liv inte dött förgäves.

SvD, SvD, SvD, DN, DN, DN, DN

PS Noterar f ö att SvD är ovanligt nyanserade i sin rapportering och kommentarer kring denna händelse.

Ointressant?

Idag publiceras de senaste siffrorna från opinionsinstituten SIFO och Synovate. I båda undersökningarna har de rödgröna knappat in på alliansens försprång. Men å andra sidan har SD tappat.

Under senaste veckorna med mycket kampanj och möte med människor på gator och torg, har samtalet ofta rört sig om kommentarer till den senaste opinionsundersökningen. Spekulationer hit och dit. Och vad betyder det för regeringsbildningen. Och SD vågmästarroll eller inte...

Alla de här diskussionerna är egentligen, nu när valdagen närmar sig, inte så intressanta. Det intressanta är ju hur valresultatet blir, inte vad opinionsinstituten säger.

Då är det väljarnas bedömning av hur de olika partierna är bäst skickade att möta framtidens utmaningar som fäller avgörandet. Partiernas ställningstaganden i sakfrågor och vilket förtroende väljarna känner för partiernas företrädare. Det är vad som slutligen fäller avgörandet.

Och när röstsiffrorna kommer, då är det skarpt läge. Det är ju inte förrän mandatfördelningen är klar, som man vet förutsättningarna för regeringsbildning. I riket, i landsting och i kommuner.